Övervakning av körbeteende: En ny era av trafikövervakning

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning. Publicerades första gången i auto motor & sport nummer 3/2026.Jag har alltid haft en avslappnad inställning till trafikövervakning. Kameror registrerar hastighet; ibland kör jag för fort, ibland inte. Det känns rimligt att betala böter och gå vidare.I Australien håller trafikövervakningen på att förändras. Här testas AI-drivna kameror som inte bara mäter hastighet, utan även analyserar körbeteendet och föraren.

Plötsligt handlar det inte längre bara om fart, utan om beteende. I New South Wales används redan avancerade system som kan upptäcka mobilanvändning, kontrollera bälte och analysera körexempel. Dessa kameror flaggar förare som anses avvikande, allt i syftet att öka trafiksäkerheten.
Men det finns en oro i hur snabbt bilen går från att vara ett transportmedel till att bli en misstänkt aktör. Det handlar inte längre bara om kameror som ser bilen, utan de ser också in i bilen och försöker tolka föraren.

AI:n bedömer hur du håller ratten, hur ofta du tittar ner, och hur bilen rör sig. Små mönster kan indikera trötthet, ouppmärksamhet eller stress. Problemet är att många situationer ser konstiga ut men är helt normala.
I storstäder som Sydney är trafikrytmen intensiv och oförutsägbar. Här ska en algoritm bedöma risker bland yrkesförare, pendlare, och tillfälliga förare utan klarhet om vad som är normalt.

Förespråkarna av tekniken menar att AI kan förhindra olyckor genom att identifiera farliga beteenden. Kritikerna å sin sida betonar frågor om integritet och risken för feltolkningar. AI:n tränas på snäva bilder av vad en normal förare gör.
Det är oroande att bilen nu betraktas som en plats för övervakning. Varje ryck i ratten kan bli en datapunkt. Vad händer när varje förare börjar agera som om någon alltid iakttar dem?

Vi kanske blir mer försiktiga och anpassar oss efter vad vi tror att systemet vill se. Kanske leder det till ökad säkerhet, men också till en känsla av att ständigt behöva anpassa sig. Det verkliga bekymret är att övervakning förändrar vårt beteende och vår tankeprocess. Om vi slutar köra som vi vill, har vi då verkligen vunnit något?