Förslag för framtidens drivmedelspolitik: En ny väg framåt

En ny utredning lägger fram specifika rekommendationer för en förändrad fordonspolitik i Sverige. Bland de mest anmärkningsvärda förslagen finns en gradvis ökning av reduktionsplikten till 21 procent fram till 2028 och vidare till 25 procent senast 2030.

Utredningen föreslår också att skatter på bensin och diesel höjs, vilket kan leda till en prishöjning vid pumpen på cirka 3,30 kronor per liter. Enligt en expert är utredningen ett viktigt underlag för framtida regeringar att uppnå klimatmål och undvika böter från EU, trots att skattehöjningar kan vara svåra att implementera.

Framtidens bensinstationer kan komma att förändras. Utredningen rekommenderar att den nuvarande pumplagen avskaffas, samtidigt som reduktionsplikten föreslås höjas gradvis till 25 procent senast 2030.

För att främja elektrifiering föreslås att energiskatten på el sänks med cirka 20 öre per kilowattimme, vilket gynnar elbilsägare, särskilt på landsbygden.

Samtidigt väntar hårdare regler för traditionella fordon och laddhybrider. Den förhöjda fordonsskatten, det så kallade malus-systemet, rekommenderas att förlängas från tre till fem år för nya bilar.

Det föreslås också att gränsvärdet för malus-skatten sänks från 75 till 60 gram koldioxid per kilometer, med en ökning av grundbeloppen. Nedsättningar för förmånsvärden för laddhybrider och gasbilar ska fasas ut, samtidigt som stödet för elbilar ökas.

Med tanke på att Tidöpartierna snart inte längre kommer att kunna lägga fram förslag, blir denna utredning ett centralt underlag för nästa regering. 2030-sekretariatet är positivt till de klara riktlinjerna för reduktionsplikten men kritiserar förslagen att avskaffa pumplagen och att jordbruket fortsatt ska stödjas i användningen av fossil diesel framför förnybara alternativ.